Utredning av oredlighet i Finland

Den Finländska modellen för forskningsetisk självkontroll 

I Europa tillämpas många olika nationella verksamhetsmodeller för utredning av forskningsetiska oegentligheter. Det finns också länder som inte ännu har något nationellt system. När det gäller att definiera oredlighet i forskning, reda ut misstankar och döma ut sanktioner tillämpas två huvudsakliga verksamhetslinjer: å ena sidan modeller som bygger på lagstiftning, å andra sidan modeller som bygger på självkontroll inom vetenskapssamfundet. Om GVP-utredningen bygger på lagstiftning är grov oredlighet i forskning samtidigt ett brott. Så är inte fallet om ett system för självkontroll tillämpas: då korrigerar vetenskapen sig själv genom att följa akademisk praxis. Då genomför vetenskapssamfundet utredningen internt och utdömer sanktioner enligt de spelregler som man gemensamt enats om.

I Finland används ett system som bygger på de första nationella anvisningarna från år 1994 om att känna igen och reda ut avvikelser från god vetenskaplig praxis (GVP). Utgångspunkten är utöver vetenskapssamfundets interna kontroll att vetenskapen är öppen och transparent, samt att det finns ett ömsesidigt förtroende mellan forskare och forskningsorganisationer. Systemet lämpar sig väl för den typ av demokrati som råder i Finland.

Anvisningarna om god vetenskaplig praxis (GVP)

Forskningsetiska delegationen i samråd med det finländska vetenskapssamfundet har publicerat under året 2012 de forskningsetiska anvisningarna om god vetenskaplig praxis och handläggning av misstankar om avvikelser från den, dvs. GVP-anvisningarna. Syftet är att främja god forskningspraxis och samtidigt säkerställa att misstankar om avvikelser från god vetenskaplig praxis kan handläggas på ett sakkunnigt och rättvist sätt och så snabbt som möjligt. 

GVP-anvisningarna erbjuder alla som bedriver forskning en modell för god vetenskaplig praxis. Anvisningarnas verkan bygger på att vetenskapssamfundet frivilligt åtar sig att följa dem och göra de forskningsetiska principerna kända. GVP-anvisningarna tillämpas inom samtliga vetenskapsområden i Finland. En förteckning över de organisationer som förbundit sig att följa anvisningarna finns här.

Syftet med anvisningarna är att främja en god forskningspraxis och att förebygga vetenskaplig ohederlighet i alla organisationer som bedriver forskning, såsom universitet, yrkeshögskolor och forskningsinstitut. Anvisningarna bör i tillämpliga delar iakttas även i det nationella och internationella forskningsarbete som sker i samarbete med företag och andra organisationer. 

Utgångspunkten för GVP-anvisningarna är att det framför allt tillkommer de organisationer som bedriver vetenskaplig forskning att främja god vetenskaplig praxis och handlägga misstankar om avvikelser från den. När en utredning slutförts i en forskningsorganisation kan den part som är missnöjd med beslutet be om ett utlåtande av Forskningsetiska delegationen. I övrigt är syftet med delegationens verksamhet att främja god vetenskaplig praxis och att utarbeta allmänna anvisningar och göra dessa kända i samråd med de organisationer som bedriver forskning.

Utöver GVP-anvisningarna har Forskningsetiska delegationen publicerat anvisningarna Etiska principer för humanistisk, samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning och förslag om ordnande av etikprövning och i samarbete med det vetenskapliga samfundet utarbetat mallen Modell till meritförteckning för forskare

Anvisningarna trädde i kraft den 1 mars 2013. Tidigare anvisningar (2002) gäller hantering av misstankar före den 1 mars 2013, gå till sidan TENKs anvisningar

 

Päivitetty 5.7.2019